Dagens avklarade uppgifter är...
[X] köpa hamstersand + hamstermat
[X] köpa Näs julklapp (schhhh, han vet inget än)
[X] kirra ny plånbok (då min gamla var så sliten att man nästan såg igenom lädret)
[X] spendera mer pengar än jag är bekväm med
(~280:-, men till mitt försvar - jag har faktiskt(!) inte fikat(!!))
[/] äta lunch (det blev mackor, men ändå...)
[X] Dricka Kaffe och se på House i väntan på inspiration
[/] Göra klart MeKu-intervju-uppgiften (som sagt, diskussionen kvar!)

Fan vad mycket som samlas på hög när man skjuter upp det

Idag ska jag alltså... Byta i hamsterburen, städa upp efter mig från igår hos Näs, packa ihop alla mina jäkla saker, åka hem, städa mitt rum DÄR (det kommer ta ett år bara det) samt intervjua mamma och börja med generationsuppgiften. Nu har jag nyss intervjuat morfar och sitter och väntar på nästa lektion. Som börjar halv tre. Och klockan fyra ska jag in till stan för att få tillbaka min munkis som Mickaela glömde hos Sören.. Jag är trött idag. Ska fan äta chokladpudding eller nått sen... *mjauu*

I övrigt så har lov och skolstart flygit förbi i en stor smet, jag har hunnit göra skalliga män i rock med Emma, och bygga upp ett fort av kläder på mitt sovrumsgolv, ätit upp all glass jag haft hos Näs, haft chokladcrave över det normala, varit på utflyttningsfest som blev väldigt lyckad och peppat och insett att det nog inte blir nå stockholm i år. Jag har hunnit med mycket. Och ändå har jag inte gjort något vettigt. Svenne-bildspelet är inte klart än, hoppas vi får tid till det snart, och så har vi påbörjat den grafiska delen av bokprojektet. Hoppas det är över snart, hoppas det går lika fort som bildspelsdelen. Och hoppas att det blir sommarlov snart.

För tillfället är Mickaela, Noomie, Dimma, CJ, Emma, Draken, Vilja och GL kandidater för mitt 18-årskalas ^^ jag ska ha TÅRTA OCH SAFT har jag bestämt. Vi ska bryta mot alla regler och ha riktigt KALAS när jag fyller 18, för så ska det vara. Det har jag bestämt! *längtar till juli*

" ... du är som en smurf som något gick snett med, så jävla störande! Man får ju ångest!..."

Igår var jag på dåligt humör. Eller om det var i förrgår.. Jaja what ever, i slutändan ville jag kasta både kamera och hamster i väggen. Hur kommer det sig att en kamera som aldrig krånglat, HELT PLÖTSLIGT UTAN ANLEDNING blir asseg JUST som man ska fota det enda djuret som det är fysiskt omöjligt för att stå still??? Ajja, har ju som sagt sålt Freddy, så igår försökte jag då fota James för att lägga upp lite pics på han här. Jag tycker att jag har gjort ett bra jobb då han inte alls bits lika mycket längre och så har han dessutom gått ner i vikt till normal hamsterstorlek :P

Nu är kameran tömd och äntligen kan jag blogga utan att döda er med wall'o'text ^^ yeh yeh, wow wow muwhahaha.. I'm a reetard.. Anyways. Jag har varit stört störd senaste tiden, dock inte så mycket mer än vanligt. Idag är jag förbannad på missad sovmorgon - jäkla lärare - men what ever liksom.

I söndags lagade jag mat. Det blev episkt. Här är beviset ;D


I kameran hittade jag även bilder från jul och därikring. Bland annat när jag, Jownas, Dimma och Haffu for på Mias och käkade samt lekte med mina nya kameragrejjer samt min rubiks kub ^^



Annat som hänt? Mjah, jag har eggat egopixx, samt geggat med livet. Det är inte så perverst som det låter. Jag har bara inte haft nått liv. Så.. Såhär lagom till skolstarten får man vara kaxig för att stå ut med tidiga mornar och sena kvällar xD


Och så har jag kirrat en ny väska. ASsnygg enligt mig ^^ Att jag sen ser ut som ett fuck kan vi ta en annan gång xD


Men nu ska jag väl försöka mig på att göra något nyttigt xD typ arbeta xD haha Cya!

Jag lyckades på något sätt knäcka mina hörlurar, så nu har jag köpt ett par nya - in-ear lurar tyvär, tänkte testa och dom tar livet av mig. Men jag får väl vänja mig xD just nu sitter jag hemma och lyssnar på paramore, jag hade glömt hur bra dom var ^^ imorgon ska jag på biblioteket... Och sen hoppas jag på fest eller liknande till helgen men nu ska jag lyssna på musik, teckna och vara uttråkad och sentimental en stund ^^ tjing ;)

Just nu önskar jag att jag vågade vara mer öppen i min blogg.. Men med tanke på vilka som läser - eller inte läser - så ska jag nog hålla tillbaka mina långa depprimerande inlägg.. Explanation; jag hittade en låt som drog fram alla sorger i mitt liv. A wonderful melody that burns into my soul and shows up everything there is to see. Jag lämnar över dagen i händerna på natten med en text - jag hoppas inte att folk tar det för bokstavligt och börjar tro att jag är suicidal - det är bara en känsla... eller en beskrivning av en känsla som inte har något namn... God natt mina vänner <3

I have never felt so deserted – so lonely – as I am doing in this very moment.

I feel like I’ve fallen from a height beyond the stars. In my head I’m lying on the pavement, lonely and my soul and heart shattered of emptyness, and the pavement is cold and hard and empty.

No… not empty… in my head I see it. The pavement is crowded. So many people… I can’t breathe… I want to scream and shout and get the attention of… I just want one – just one – soul to find me. But then the ache becomes worse, I understand. I can see the ground, the crowd, the pavement. Myself…

I’m not just silent to their ears, not only invisible to their eyes… I can feel by the way the passing crowd kicks me, lying down, when they don’t see me. I’m not just someone of no worth; I’m really, literally noone. In the crowds minds I don’t exist. I’m not just noone – I’m nothing… I look down on the hard grey ground and see the color differenses between the ground underneeth me and that around me – and I realise that it’s raining. My heart is echoing and screaming with silence, my body’s shaking with stunned pain.

In my mind I’m already lying down, awaiting death, but my body is stuck in reality, in a even harder and colder world – a even rainier nightmare than my dreams wet pavement. But in the real world I still lie down. I – like in my mind – await death. I’m patience – I’m in no hurry.

What could a few more seconds, minutes, hours… or decades… do…?

I strech out – in my head as in my reallity, whatever is wich – and I lie down.

And I wait.